Att våga ta steget! Jag ska börja med styrketräning, skrivet av Elisabeth Dunker, medlem på Hagabadet.

Jag ska börja styrketräna

Januari vecka 2, och ja jag har unikt nog bestämt mig för att börja träna igen. Veckorna innan har jag mest suttit och stirrat tomt framför mig. Känner mig trögtänkt och slö. Nedstämd och apatisk. Vill bara få tillbaka lite energi igen. Vill komma så långt ifrån trött och sjuk jag bara kan. Jag ska börja styrketräna. Men hur börjar man? Alltså, jag är ju inte en helt ovan träningsmänniska. Jag har tränat till och från i perioder mer eller mindre hela mitt liv. Jazzdans som tonåring, aerobics på 90-talet, löpning, yoga. Men styrketräning icke. Det bästa är att anlita en personlig tränare får jag höra, för att få någon slags introduktion och hum om hur man gör helt enkelt.

Första passet

Jag är nervös. Har målat upp en inte alltför lockade bild där jag mer eller mindre står på alla fyra och kräks genomsvettig, dödstrött, mörbultad och öm efter passet. Jag är beredd att möta en führer till PT och en träningsvärk från helvetet. Första passet är tungt ärligt talat. Adam, min PT ber mig komma ihåg hur många squats (knäböj) jag fixar innan benen börjar skaka och det tar stopp. Svar 7. ”Du kommer att kunna klara av dubbelt så många snart” säger han. Jag känner mig skeptisk. Och visst staplar jag ner för trapporna efter passet, och träningsvärken sitter i 5 dagar. Men jag står på benen, och jag är inte helt slutkörd känner jag när jag återhämtat mig lite på eftermiddagen.

Det vänder

Jag ska träna med Adam två gånger i veckan bestämmer vi. Tisdagar och fredagar så hinner jag repa mig lite emellan. Adam är petig med att jag ska göra rörelserna rätt. Det är bra, det distraherar mig och jag glömmer tycka att det är tråkigt. Kommer på mig själv att längta efter nästa träning. Veckorna går och jag märker att mitt humör blir allt bättre och energin kommer så sakteliga tillbaka. Jag varvar styrketräning med yinyoga för rörligheten. Känns som ett bra koncept. Plötsligt har jag liksom mer spänst i steget, och rakare rygg? När jag efter ett par veckor får ställa mig på kroppsanalysvågen de har på Hagabadet, visar det sig att jag har lagt på mig ett och ett halvt kilo – i muskler. Samt gått ner i fettprocent. Yes jag gillar det här!

Träningen

Jag har nu kört styrketräning på Hagabadet i cirka 10 veckor. Mitt mål har inte varit att få rymligare byxlinning, utan att bli så stark och frisk jag bara kan. Det är löjligt skönt att känna att man har mer ork, både fysiskt och psykiskt. Jag har insett att styrketräning fungerat mer effektivt för mig än någon annan träningsform jag provat tidigare. ALLA behöver motståndsträning, särskilt om man är äldre (jag blir 50 nästa år). Vi behöver belastning för leder, muskler, immunförsvar, energinivåer, balans, benmassa, behöver jag fortsätta? Att undvika styrketräning är ett misstag, stort misstag. Vi kommer helt enkelt inte undan det om vi ska leva ett hyfsat friskt och värdigt liv.

Tips

En bra grej är att inte jämföra sig med andra, och att försöka njuta av processen. Gör upp en plan med enkla uppnåeliga mål och genomför den. Välj tre eller fyra övningar, bli bra på dom och se vad som händer. Man behöver inte gå till gymmet varje dag eller totalt köra slut på sig själv för att få resultat. Det är inte heller meningen att man ska ”straffa” sig själv för att komma någonstans. Det är faktiskt ett riktigt uselt tillvägagångssätt som snarare bäddar för skador, misslyckande och ett kasst förhållande till träning. Sen ska man inte överdriva, vila är också viktigt. Tänk: bara för att du inte kan göra det idag betyder inte att du inte kan göra det imorgon. En annan motiverande sak kan vara att träna med en kompis eller lyssna på musik. Inse också att motivation kommer och går, jag anpassar eller gör bara mitt bästa dessa dagar. Men går på träningen oavsett. Jag gillar strategin att fokusera på att göra rörelserna rätt och öva ungefär som man övar annat man vill lära sig. Starkare blir man genom processen hur som helst.

Att träna på Hagabadet

Man kan känna sig omotiverad både av platser och attityder, känslan man får på gymmet är otroligt relevant. Jag känner mig 100% bekväm på Hagabadet. Att det sedan känns som meditation bara att stiga in i denna vackra art nouveau byggnad gör inte saken sämre. Jag ratear den här perioden som topp tre i mitt liv de senaste åren och är peppad att fortsätta den här (för mig) nya träningsformen. Hoppas att jag kan inspirera andra att testa som inte vågat eller velat tidigare.

Text och foto: Elisabeth Dunker

Psst! Följ gärna Elisabeths fortsatta hälsoresa under taggen #finehardcorehealth på hennes Instagram @finelittleday