Hagabadet i Haga, En ljus historia om en ikonisk göteborgsk byggnad  

På Södra Allégatan i Göteborg ligger ett stycke kulturhistoria. Hagabadet i Haga är inte bara hjärtat i hälsokoncernen Hagabadets verksamhet, det är också en del av Göteborgs historia, från 1876 till idag.  

I skriften Kulturhistorisk dokumentation från 1993 kan man läsa att ”anläggningen som helhet har ett stort byggnadshistoriskt och socialhistoriskt värde” samt att ”exteriören med sin märkliga kombination av monumentala symmetriska huvudbyggnader och en oregelbunden mellandel är unik liksom interiören med bevarade rum och detaljer från olika epoker i badinrättningens historia.” 

– Att äga och förvalta Hagabadet i Haga är ett stort ansvar. Sedan vi blev ägare, 2013, har vårt fokus varit att varsamt renovera byggnaden, så att den ska kunna vara en plats för hälsa, nytta och njutning även när det gått ytterligare 100 år, säger Helene och Pelle Johansson, ägare, Hagabadet. 

Från hygieninrättning till hälsoinstitution 

Hagabadet, eller Renströmska bad- och tvättanstalten som det hette då, uppfördes mellan 1869 och 1876.  

I spåren av den förödande koleraepidemi som utplånat tio procent av Göteborgs befolkning under 1830-talet såg stadens ledning ett behov av att bygga en badinrättning. Man hade konstaterat att koleraepidemin i första hand berodde på människors bristande tillgång till basal hygien, det fanns sällan tillgång till badrum eller rinnande vatten i vanliga bostäder.  

Renströmska fonden – för en renare stad 

Sven Renström, 1793 – 1869, var en svensk affärsman, politiker och filantrop. Vid sin död donerade han hela 1,5 miljoner kronor (vilket motsvarar cirka 105 miljoner i 2024 års värde) till Göteborgs stad, varav 1 miljon till Renströmska fonden. Renströmska fonden delar än idag ut medel till allmännyttiga föreningar och organisationer som verkar inom staden Göteborg.  

1871 utdelades 150 000 kronor ur fonden för uppförandet av ett badhus på Södra Allégatan 3 i Haga och den 9 december 1876 invigdes den nya badanstalten, Renströmska Bad- och Tvättanstalten. 

”För snyggheten, sundheten och hälsovården” – då och nu 

I det nya badhuset fanns både enskilda rum med badkar och gemensamma tvagningsrum. Förstaklassavdelningen hade också ett romerskt bad samt olika hälsobad. Den största bassängen, Ägget, tillkom först senare, efter branden 1903. 

Än idag inrymmer Hagabadet i Haga ett flertal olika kurbad. Här finns även behandlingsrum, gruppträningsrum, gym och restaurangen Orangeriet. Nu som då finns här något för alla som värderar sundhet och hälsa.  

Snart hundrafemtio år av tidlöshet och innovation 

Redan i slutet av 1800-talet fanns en medvetenhet om de positiva effekterna med att växla mellan kyla och värme. När Renströmska badet invigdes 1876 fanns både det så kallade Frigidariet, avkylningsrummet, och Caldariet, svettrummet. Även idag kan Hagabadets gäster uppleva såväl varma som kalla behandlingar, men utbudet har moderniserats. 

– Steget från Frigidariet till våra Kryo-behandlingar är visserligen ganska många grader på minusskalan, men syftet är detsamma – att må bättre genom växlingar mellan värme och kyla, precis som då. 

Från tvättanstalt till bad- och simanläggning 

År 1903 brann Renströmska Bad- och Tvättanstalten, stora delarna av byggnaden förstördes. Stadsfullmäktige beslutade 1904 att badet skulle byggas upp igen, men nu även med en simbassäng som skulle vara tillgänglig för alla.  

Det blev arkitekten Willhelm Kleming, som även ritat Centralbadet i Stockholm, som fick i uppdrag att utforma det nya badet. Byggnadens två sidodelar kunde bevaras och bands nu samman av en ny central del. Denna nya simhall blev den mest påkostade delen och i den ikoniska poolen, Ägget, har många göteborgare under åren lärt sig simma. Det var också hemvist för den göteborgska simsporten under många år, till dess att Valhallabadet stod klart 1956. 

Simhallen på Hagabadet, ett stycke göteborgsk kulturhistoria  

Interiören i salen där Ägget finns är i stort oförändrad sedan invigningen 1906. All renovering har utförts med största varsamhet och hänsyn till de kulturhistoriska värdena.  

Bland annat finns här den välkända väggmålningen, som enligt uppgift ska vara skapad av dekorationsmålaren Andréesen. Motivet föreställer Göteborgs skärgård med Vinga fyr.  

– Det finns dock ett olöst mysterium här. Det har kommit till vår kännedom att det kanske inte är Andréesen som har målat väggmålningen. Detta fortsätter vi att söka efter svaret på och hoppas kunna ta reda på sanningen.  

”Vi har renoverat Hagabadet för att det ska hålla i ytterligare minst hundra år” 

Sedan Helene och Pelle tog över Hagabadet 2013 har hela byggnaden succesivt renoverats. Rum för rum, del för del, detalj för detalj har varsamt blivit uppfräschad för att bevaras för framtida generationer.  

– Hagabadet i Haga är en kulturbyggnad, en göteborgsk ikon med stort kulturhistoriskt värde. Vi har alltid varit medvetna om utmaningarna som följer med detta, varje del som ska renoveras kräver sin varsamma omsorg. Det är vårt ansvar att bevara byggnaden, dess detaljer, former och ursprung.  

För att säkerställa att renoveringsåtgärderna inte skulle påverka det kulturhistoriska värdet har Hagabadet dels tagit hjälp av experter inom byggnadsvård, dels haft ett nära samarbete med Higab, som äger fastigheten.  

Hagabadet Haga och belysningen i Ägget nominerade för prestigefyllt ljuspris 

Hagabadet i Haga nominerades i maj 2025 till Svenska Ljuspriset. Nomineringen gäller den nya ljusmiljön i Ägget, som tagits fram av ljusdesignern Kristofer Karlsson.  

– Utmaningen var att skapa en ljussättning som är absolut diskret på dagtid men som ger rummet ett mer ombonat intryck under kvällstid. Installationerna gjordes helt utan åverkan på den kulturhistorisk skyddade byggnaden med specialutformade armaturer och installationsdetaljer utvecklade för projektet, säger Kristofer Karlsson, ljusdesigner i projektet. 

Bakom nomineringen av Hagabadet i Haga står fastighetsägaren Higab. Kriterierna för nominering handlar bland annat om att skapa modern belysning som fungerar i historiska byggnader. 

– Det handlar om att ljuset inte ska blända vare sig historien eller besökaren, säger Ulf Bengtsson, projektledare hos Higab. 

– Det är inte bara en teknisk fråga, utan en del av arbetet med att lyfta Göteborgs kulturmiljöer. Både Dicksonska Palatset och Hagabadet är väl värda sina nomineringar till Svenska Ljuspriset, säger Ulf Bengtsson, projektledare hos fastighetsägaren Higab. 

Helene och Pelle Johansson är stolta över nomineringen.  

– Det var verkligen en utmaning att skapa behaglig och funktionell belysning i en kulturskyddad byggnad med väldigt högt till tak – och vatten som reflekterar. Tack vare Kristofer Karlson blev det så bra att vi nu är en av finalisterna. Det känns väldigt bra, säger Helene Johansson. 

Priset kommer delas ut på Ljusdagen den 3 september. I samband med detta kommer juryn också utse det ljusprojekt som kommer få representera Sverige i Nordic Lighting Design Award. 

Ett ljus som lyfter både platsen och sinnet

Hagabadet är en av tre finalister i Svenska Ljuspriset 2025 i kategorin Interiör – med Ägget som lysande exempel på ljusdesign som möter historiens själ.

Hur belyser man en ikonisk simhall från 1800-talet – utan att blända vare sig historien eller besökaren? Det är en fråga vi på Hagabadet tagit på största allvar. Tillsammans med ljusdesigner Kristofer Karlsson och fastighetsägaren Higab har Hagabadet hittat en lösning där tekniken inte tar över – utan förstärker det som redan finns. Med varsam hand och specialutformade armaturer har Ägget – vår mest kända bassäng – fått ett nytt ljus. Ett ljus som väcker känslor och skapar en varm, ombonad atmosfär utan att göra åverkan på byggnadens kulturhistoriska uttryck.

– Utmaningen var att skapa en ljussättning som är absolut diskret på dagtid men som ger rummet ett mera ombonat intryck under kvällstid. Installationerna gjordes helt utan åverkan på den kulturhistorisk skyddade byggnaden med specialutformade armaturer och installationsdetaljer utvecklade för projektet, säger Kristofer Karlsson, ljusdesigner i projektet.

Bakom nomineringen av Hagabadet i Haga står fastighetsägaren Higab. Kriterierna för nominering handlar bland annat om att skapa modern belysning som fungerar i historiska byggnader. 

– Det handlar om att ljuset inte ska blända vare sig historien eller besökaren, säger Ulf Bengtsson, projektledare hos Higab. 

Hagabadet – en av tre finalister

Att Hagabadet nu är en av tre finalister i kategorin interiör belysning till Svenska Ljuspriset 2025 är ett kvitto på att känsla, respekt och nytänkande kan samspela – och skapa något större än bara ljus. Det är ljus som förstärker upplevelsen. Som ger plats för återhämtning, reflektion och närvaro. Precis det vi varje dag vill ge våra gäster.

Hagabadets ägare, Pelle och Helene Johansson, är stolta över nominering.

– Det var verkligen en utmaning att skapa behaglig och funktionell belysning i en kulturskyddad byggnad med väldigt högt till tak – och vatten som reflekterar. Tack vare Kristofer Karlson blev det så bra att vi nu är en av finalisterna. Det känns väldigt bra, säger Helene Johansson. 

Svenska Ljuspriset – hyllning till ljusets kraft i arkitektur och design

Varje år uppmärksammas banbrytande ljusdesign genom Svenska Ljuspriset – en utmärkelse som lyfter fram hur ljus påverkar vår upplevelse av både rum och miljö. Priset delas ut i två kategorier, interiör och exteriör, och syftar till att visa hur genomtänkt belysning kan förvandla det byggda samhället och skapa välmående, funktion och skönhet.

I början av juni offentliggörs årets finalister, och den 3 september samlas branschen på Södra Teatern i Stockholm för att fira vinnarna på Ljusdagen. Då utses även det svenska bidraget till det nordiska priset Nordic Lighting Design Award – en utmärkelse som sätter ljuset på nordisk kvalitet och känsla.

Läs mer i Higabs pressmeddelande här